Margareta Holm berättar om Nedre Långgatan 9, huset bakom
"Lotten Anderssons" och de människor som bodde där.
Huset byggdes år 1890 av Emanuel Andersson för att han och hans fru Katarina skulle bo där på gamla dagar. Emanuel hade då överlåtit gården Ryland till deras son, Karl Emanuelsson.
Emanuel och Katarina bodde då grannar med dottern Lotten och hennes familj.
De bodde i tre rum och kök samt hyrde ut ett rum och kök i den övre våningen. De två små rummen i andra våningen användes som garderober. Emanuel och Katarina fick efter att Karl övertagit gården 75 kr per år från honom att leva av.
Emanuel hade, för att kunna färdigställa det vita huset, lånat 500 kr av sin son Hans Andersson i Amerika. Lotten betalade tillbaka lånet vid Hans och hans son Lennys besök i Grebbe-stad år 1930. Ränta på lånet betalades genom att Hans och Lenny fick kostymtyger.
Emanuel hade låtit bygga en smedja, då han tyckte om att utföra smidesarbeten. Smedjan var samma byggd med huset. Ovanpå smedjan hade han byggt tre små rum att hyra ut till "badare”.
När Katarina blivit änka hyrde hon ut de tre rummen och kök, som de tidigare hade bott i och flyttade till rummen ovanpå smedjan. Hon lagade mat på en liten svart järnkamin där man bara kunde koka mat med en kastrull i taget (kaninen stod kvar där i vår tid i moster Olas (Viola, red anm.)vardagsrum).
Salen och dess påbyggnad, som sedermera blev vind, byggdes år 1925.
Efter att deras son, Heimer Andersson, gift sig år 1926 i den nybyggda salen med Signe Zackrisson, flyttade Lotten och Wilhelm till det röda huset.
Det vita huset boddes sedan av min mormors systrar Viola Andersson och Dagny Andersen. Dagny hade gift sig med sin kusin Frantz Andersen och hade bott i Drammen. När hon blev änka flyttade hon tillbaka till Grebbestad.
Viola och Dagny hade inbördes testamente och Viola ärvde huset efter Dagnys död år 1948. Viola bodde kvar till sin död år 1970, då huset ärvdes av min mamma, Ann-Margret Holm. Ann-Mari sålde huset år 1994 till Claes Bruun. Claes Bruun har varit scoutledare i Göteborg för mina bröder Ingemar och Sven Holm.
Konservfabriken i Grebbestad grundades på 1880-talet av Edvard Nilsson. Han köpte en äldre stuga (nuvarande röda huset) för att använda som skola för sina två söner och ett par andra pojkar. Privatläraren bodde i huset. Huset kallades för "Alphyddan”.
På vinden gjorde Nilsson i ordning en mekanisk verkstad med ett övernattningsrum.
Nilsson sände bud till Wilhelm Andersson (min mammas morfar), som då bodde i sitt föräldrahem i Litzleby och erbjöd honom arbete med förbättringar på befintliga maskiner. Det gällde särskilt en maskin för att tillsluta fyrkantiga konserv-burkar.
Wilhelm löste problemet och ställde ut maskinen på Allmänna Svenska Lantbruksmötet i Göteborg i augusti 1891. Han fick första pris för sin uppfinning och en silvermedalj, men han hade inte tagit patent på den. Hans idé stals av två tysktalande män, som varit på utställningen och gjort skisser av den.
Vilhelm lät maskinen stå i konservfabriken utan ersättning. Enligt min mamma, Ann-Margret Holm, finns maskinen nu på museet i Grebbestad, Bockehuset.
Samling på butikens trappa. Lotten Andersson sitter till vänster i främre raden.
"Sjuttonde Allmänna Svenska Lantbruksmötets diplom tillerkänt Herr W. Andersson Grebbestad för...utställd maskin för tillslutning av fyrkantiga konservkärl."
Göteborg 3 augusti 1891.
Wilhelm och hans fru Lotten bodde med sina barn i det röda huset. Lotten hade syskola i detta hus under 25 år. Efter att de hade byggt till huset år 1902 öppnade hon en affär. Lotten Anderssons Manufakturaffär. Wilhelms bror, Johannes Backman, gjorde inredningen med trähyllor och skåp till affären. Jag har hört att han tog sig namnet Backman då han kom från ”backarna”.
Det fanns en bäck, Kärrabäcken, som löpte ut med hela långsidan på det röda huset.
Efter Heimer bortgång år 1969 bodde Signe kvar i det röda huset. Efter hennes död år 1988 köptes det röda huset av Bo Larsson, som var brevbärare i Grebbestad. Signe hade uttryckt en vilja om att han skulle få köpa hennes hus efter henne, då han hjälpte henne med mindre reparationer m.m. i huset. Hans fru skulle även driva en affär i den befintliga affärslokalen. Hon drev dock inte denna så länge pga sjukdom.
